Fiji time?

Bula Bula!
Som utlovat kommer här ett litet inlägg om Fiji, som utlovat är det inte det minsta sent. Ni förstår, jag är helt inne i ett begrepp som kallas Fiji time, nice om man inte har något bättre för sig, värdelöst om man ska uträtta något. Iaf så skulle jag ju lämna Savusavu för att åka till Suva, huvudstaden. Det dröjde inte länge innan jag kom i komtakt med Fijitime; jag skulle ändra datum på lite flygbiljetter och gick till Air Pacifics kontor. Enligt lappen på dörren skulle de öppna klockan 1 så 10 över ett var jag där. Stängt. 20 över ett: Fortfarande stängt. Halv 2: Gissa... Kvart i 3 kom  det en tjej och öppnade och jag kunde reda ut mina biljetter. Tack för det.
Nästa steg var att kliva på båten till Suva; en ombordstigning som involverade grisklättring (ni vet, när man måste klättra över grisar. Händer lite varje dag.) och lite andra aktiviteter i samma stil. Båtresan skulle ta 12 timmar, 19 timmar senare var vi framme. Fiji time.
Hur som, efter 2 nätter i Suva (på grund av omständigheter som jag nästan inte kunde påverka var mina tvättkläder kvar i Savusavu och jag var tvungen att vänta en natt extra i Suva) åkte jag vidare mot Volivoli på huvudöns nordkust, en resa med lokalbuss som visade sig ganska intressant. När jag klev på bussen hade jag tre säten för mig själv, 2 timmar senare satt det en gammal gubbe och snarkade bredvid mig. Ytterligare en halvtimme senare satt jag ihopkrupen i en något obekväm köttbullsliknande ställning. Ovanpå ryggsäcken. Med min lilla ryggsäck i knät. Jaja, jag slapp ju ev. höns och grisar, så jag var nöjd. Bussens besättning bestod av gubbe nr. 1, gubbe nr 2 och gubbe nr. 3. Gubbe nr. 1 körde bussen med inbyggd AC (det saknades fönster), gubbe nr 2 var biljettansvarig och kollade min biljett 5 (!) gånger på hela bussresan. Med tanke på att jag var den enda vita på bussen kan man kanske tycka att han borde känna igen mig, men okej då. Sist men inte minst hade vi gubbe nr. 3 som stod och höll fast bussdörren hela vägen så den inte ramlade av bussen. Teamwork!
Väl framme i Volivoli checkade jag in i min suite (det var egentligen en sovsal med 8 bäddar men det var bara jag där så jag föredrar att kalla det suite) och sen blev det bokning av dyklektioner. Lektionerna skulle börja 8:30 Fiji time och vid 9:30 var vi igång. Efter 4 dar med fantastiskt dyk, havssöldpaddor inkluderat, var det dax att åka vidare mot Nadi (Nan-di). Första delen gick fint och jag bytte buss i Lautoka för att åka sista biten till Nadi. Det var kolsvart både i och utanför bussen och jag snackade med 2 snubbar som bjöd in mig till deras by som låg några timmar in i djungeln. Det är sånna gånger man önskar att man hade mer tid. Jaja, eventually kom jag fram till Nadi och där fanns.. Ingenting. Lite av en flashback från Berlin, jag stog nu på en öde busstation och  hade ingen aning om 1: vart jag var (visst, Nadi, men mera precis), 2: vart jag skulle, och 3: hur jag skulle ta mig dit. Dessutom var det söndag och det fanns inte en taxi i sikte; det enda som fanns var en minibuss där det satt en gubbe och rökte.
"Excuse me sir, but do you know to get to New Town Beach?"
"Nju Ton Bitch? Yaya, I can take you. 10$"
En snabb blick på gubben sa mig att han antagligen skulle ha problem med att brotta ner en mygga så jag hoppade in.
"Is it far to New Town Beach?"
"No, noh far, jus' a bit. More or less. Where are ju from?"
"Sweden is the place"
"Oh, Swissland. Far away. Too cold"
Och så vidare hela vägen ut till New Town Beach, underhållande.

Nästa stop var Mana Island, en timme utanför Nadi. När båten kom fram till Mana såg det ut som man tror/vill att Fiji ska se ut: Långa vita sandstränder och kokospalmer. Jag blev inkvarterad i ett 5-bäddsrum och fick överslafen i en vinglig våningssäng. Eftersom det saknades stege fick jag göra ett hopp (som vanligt lika gracil som en älgkalv) och tjejjen som låg och sov vaknade och trodde det var jordbävning. Mana var morsomt, hostelet jag bodde på arrangerade temakvällar varje kväll, en av kvällarna var det cross dressing, jag måste säga att jag var ganska snygg i kortkjol och uringat. Man kanske skulle börja jobba extra som transa?

Efter en natt på Beachcomber Island var det dax att åka tillbaka till Nadi en natt innan det blir Brisbane (det är typ nu btw), 11 dar Australien, 5 dar sydostasien och sen blir det hemresa.

Hörs!